Ängel på vift

Jag är irriterad på orden ni kastar ur er utan att tänka er för. Utan att se hur illa de landar.

Stress, stress, stress.. Snart börjar skolan och då blir det nya rutiner som jag kommer ha svårt att komma in i men efter ett tag så kommer de vara lika vanligt som alltid. Kan inte någon bara ta och skaka och röra till det i mitt liv? Fast småsaker händer som kan förändra hela ens vardag både positivt och negativt. Syskon flyttar ut, en ny kärlek tar form, en snäll busschaföur som låter mig och Jennifer värma oss i en "ej i trafik" buss. Man får väl låta det negativa och bitterheten sova med de ljuva stunderna. Jullovet är väl till för att vila upp sig och tagga inför en ny termin! Var har all min vilan tagit vägen? Den blåste bort. Det blåser så jag knappt kan stå!.

Folk har sagt att min blogg är bra och intressant, visserligen blir jag mer taggad att skriva då men inläggen blir bara rörigare och rörigare. Lusten och orken försvann i dimman och lämnar en utmattad Jenny kvar. Helgen blir "vila upp sig helg" och jag tar nya tag på måndag.

Hippien och jag ska ha skräckfilms maraton med närtuna brudarna. Chill.

Här sitter en trött och lite ledsen Jennifer efter ett avsked från Emil, men jag kunde inte låta bli att ta kort på min otroligt söte kamrat!

Du är banne mig den finaste som finns Jennifer!